RIKSDAGSVAL
KÄRNFRÅGOR
Jag ställer upp i riksdagsvalet för att jag vill påverka. Vi har ett gemensamt ansvar för att upprätthålla demokratin och välfärdssamhället. Jag har genom mina erfarenheter en möjlighet att lyfta vissa frågor och representera grupper vars röster sällan hörs i våra större demokratiska forum som riksdagen. Jag vill minska polariseringen och de växande sociala klyftorna. Jag vill jobba för ett Finland som är inkluderande och jämlikt genom att värna om mänskliga rättigheter och humanitet. Finland skall därför också ta ett internationellt ansvar.
Attitydförändring – Omgivningens attityder och beteenden är avgörande för att motverka stigmatisering, diskriminering och fördomar. Det är viktigt att vi blir medvetna om våra fördomar.
Välmående – Det är viktigt att skapa förutsättningar för ett samhälle där människor känner sig delaktiga och inkluderade. Där vi pratar med individer och inte om dem. Att skapa sociala sammanhang och forum där man kan komma till tals och där individer känner sig sedda och hörda är en viktigt del när man motarbeta segregering i samhället. Förebyggande arbete och snabba insatser är nycklar till ett välmående samhälle.
Mångfald – Finland är i dag ett land med stor mångfald och vi skall se det som en styrka. Vi behöver bli bättre på att ta vara på de resurser som personer av olika bakgrund kan ge vårt samhälle. Vi är alla unika och vår identitet skapas av kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund, klass, sexuella läggning och funktionsvariation. När vi arbetar för mångfald på arbetsplatser, bland beslutsfattare och ledarskap, i styrelser och tredje sektor får vi beslut och verksamheter som lägger grunden för ett demokratiskt och jämlikt samhälle som är hållbart.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Finland har ratificerat (gjort till lag) de stora internationella konventionerna för mänskliga rättigheter. Just nu lever Finland inte alltid upp till dessa och det är en skam. T.ex. flyktingars och asylsökandes rättigheter ligger på en absolut miniminivå och det är nog inte säkert att vissa beslut och fall som avgjorts i Finland skulle klara en granskning av internationella människorättsdomstolar. Inom asylpolitiken kan vi fråga oss varifrån tolkning av ”barnets bästa” kommer när familjer splittras och mammor som bevisligen varit offer för människohandel inte får uppehållstillstånd i vårt land. För ensam-kommande minderåriga barn är det sgs omöjligt att få familjeåterförening i Finland.
Det värsta är att pga de främlingsfientliga attityder som härskar i Finland (och Europa) i dag så börjar idén, att de rättigheter som konventionerna ger inte är bindande, spridas. När människor, ledare och politiker inte längre ser att rättigheterna (och skyldigheterna att upprätthålla dem) är avgörande för att bibehålla vår demokrati och i långa loppet fred, då är det oroväckande. Högerpopulism, nationalism och extremism hotar att förstöra den grund vi står på.
Jag vill att Finland skall vara en föregångare på dessa områden såsom Finland varit tidigare!
ASYL OCH FLYKTINGPOLITIKEN
I de mänskliga rättigheterna ingår en rättssäker process där man litar på myndigheter och beslutsfattande instanser att vara rättvisa. Varje människa har inte rätt till asyl men det är varje människas rätt att söka asyl och få ett beslut grundat på individuell prövning och en rättssäker behandling.
Finlands nuvarande asylpolitik möter tyvärr inte dessa kriterier. Vi som arbetar eller gör frivillig uppdrag stöter gång på gång på fall som bekräftar detta. Den asylsökandes rättigheter till biträde vid asylintervjuer och även andra delar av processen har begränsats av den nuvarande regeringen. Asyl på humanitär grund har avskaffats av samma regering. Processerna blir slarvigt gjorda och fler undersökningar har de facto påvisat att besluten allt mer ofta inte är individuella utan, i någon mån, kollektiva. Ett genusperspektiv saknas också i asylprocessen och som tidigare nämnts bör offer för människohandel beviljas asyl. I nuläget beviljas bara ungefär var fjärde asyl.
Med den nuvarande asylpolitiken kommer vi ytterligare att få en stor utmaning med ett ökat antal papperslösa på våra gator och det gagnar ingen. Papperslösa människor är de som är allra mest utsatta i vårt samhälle, de kan lätt bli offer för människohandel såsom olika typer av slavarbete och prostitution både av finländare och landsmän. Papperslösa är också ytterst lätta att rekrytera av brottsliga ligor av olika kaliber.
Ett sätt för Finland att ta sitt internationella ansvar inom flyktingpolitiken är att öka flyktingkvoten rejält från de 750 personer per år den ligger på nu. Till skillnad från asylsökande anländer kvotflyktingarna i Finland med vetskapen att få stanna i landet. Detta innebär också ofta att du kan känna dig ganska lugn och dina förutsättningar för integration är bättre.
INTEGRATION
”We see integration as a two way process that involves positive change in both the individuals and the host communities and which leads to cohesive, multicultural communities” Dr Alison Strang.
Syftet med Finlands (statliga) integrationspolitiska program i dag är att en nyanländ skall lära sig språket och därefter få en utbildning som är tänkt att leda till jobb. Integration är dock inte enbart att lära sig språket och få en utbildning. Individers integrationsprocess är olika. Integration handlar om inkludering och att skapa strukturer som underlättar en etablering, inte bara i arbetslivet, utan även i sociala sammanhang.
Integration har många dimensioner och många riktningar. Det allra viktigaste för en lyckad integration är sociala relationer och sammanhang. Detta betyder att samhället i vilket du skall etablera dig bör erkänna den kunskap, kompetens och erfarenhet du kan bidra med. Finland måste bli mycket bättre på att skapa flexibla lösningar för att kunna tillgodogöra sig de resurser som mångfalden kan bidra med.
Jag vill se att förutsättningarna för familjer av invandrarbakgrund också har möjlighet till ett jämställt familjeliv genom att utbildningsinsatser och familjeledighet kan kombineras. Risken nu är att mamman stannar hemma i 12 månader och mera medan pappan hinner längre med sin integrationsprocess. Detta innebär att steget in i arbetslivet och samhället i stort blir mycket långt för kvinnor av invandrarbakgrund.
Kunskapen hos tjänstemän inom socialsektor, utbildning och småbarnspedagogik måste också fördjupas. En lösning är att använda sig av positiv särbehandling i anställningsprocessen för att få större mångfald i tjänstekåren.
I arbetslivet bör vi skapa möjligheter att lära sig språk parallellt med yrkespraktik. Med det inflexibla system vi har nu börjar du med språk och integrationsutbildning först, därefter kan du gå yrkesutbildning. Inte sällan går personer från praktikplats till praktikplats som inte ger arbete i slutändan. Det händer ofta att det tar upp till tio år och mera innan du är i arbetslivet och frustrationen och hopplösheten för individen växer kontinuerligt.
För personer som kommit till Finland för studier och examen är svårigheten i sin tur att ta sig in på arbetsmarknaden. Anställningsprocessen är färgad av strukturell diskriminering och ett utländskt namn innebär ofta att du inte ens blir kallad på arbetsintervju. Detta måste förändras.
FAMILJEPOLITIK
Vi behöver reformera föräldraledigheten till en mer flexibel modell som ger mer valfrihet till föräldrarna. Sfp:s 6+6+6 modellen stärker mammans ställning i arbetslivet och pappans ställning i som vårdnadshavare. Denna modell behöver dock kompletteras för att också familjer av invandrarbakgrund skall kunna få ett mer jämställt familjeliv.
KLIMATUTMANING
Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och forskningen visar att allt tyder på att vi måste agera nu. Jag förstår ungdomarnas frustration över att så många vet om det, men att inget händer. Det är vår tids viktigaste fråga och därför måste vi göra vad vi kan och se till att alla aktörer i samhället ska agera hållbart. I vissa delar av världen sker avverkning i stor skala utan att man planterar nya träd. Jag jobbade med ett projekt i Somalia år 2017 med syftet att uppmuntra människor att plantera nya träd. Jag såg med mina egna ögon hur människorna vi riktade oss till hade blivit påverkade av klimatförändringarna som lett till uteblivna regnperioder eller översvämningar. Även om jag var medveten om klimatförändringen innan projektet, fick jag en aha-upplevelse och förstod att också jag är en del av problemet. Efter denna insikt ville jag ändra mina levnadsvanor och göra så mycket jag kunde. Vi kan alla göra mera på det personliga planet. Finlands klimatmålsättningar är att minska växthusgaser med 80-90 % före 2040. Om detta skall nås behöver vi vidta flera åtgärder på bred front i samhället. Utsläppen bör minska rejält inom alla verksamhetssektorer, till exempel energiproduktionen, trafiken, boendet, lantbruket och industrin. Skogarnas förmåga att binda kol bör förstärkas och energianvändningen bör effektiveras inom alla samhällsområden. Det är dags att visa handlingskraft, både på det personliga och det nationella planet!